Den mest intressanta frågan efter första natten var ju inte OM utan snarare VEMS luftmadrass som skulle drabbas av punktering den här gången. 

Det är ju alltid någon som mer eller mindre tvingas sova på golvet. 

Hyperrutinerade Zoran hade ju redan förberett en plan B i form av undertecknads extramadrass och kunde enkelt rulla över till den när plan A gav vika. 

Den inte fullt så rutinerade Liam var den som vaknade på golvet. 

Men Liam är ju hockeyspelare och gnällde inte nämnvärt för det och  hade, enligt egen utsaga, sovit "rätt gött" där på golvet ändå. 

Åhus Horna BK Vit - Kronängs IF P14 (6-1)

Ett fysiskt starkt motstånd visade sig bli för tufft under den andra speldagens första match. 

Motståndarna hade framförallt en mycket dominant spelare som både var stor och duktig på fotboll - vilket kan räcka långt ibland. 

Ljusglimten från matchen var annars att just Liam, som hade sovit på golvet, stod för ett grymt försvarsjobb och till slut lyckades neutralisera motståndarnas “stjärnspelare”. 

Många lag ger upp i de här lägena, slutar jobba/bry sig och vill byta.

Det gjorde inte de här grabbarna, vilket är anledningen till att undertecknad uppskattar dem så mycket.

Det är lätt att kämpa när solen skiner och allt går bra.

Det är inte lika lätt när allt går emot.

Undertecknad värdesätter ofta den här typen av insatser - helt enkelt eftersom de egentligen säger mer om ett lags karaktär. 

Ängelholms FF - Kronängs IF P15 (1-0)

Ängelholm (som spelade final mot Halmstad ett par dagar senare) var den skickligaste motståndaren Kronäng ställdes mot under turneringen.

Och Kronäng stod för en uppvisning vad gällde kompakt och disciplinerat försvarsspel. 

Ängelholm fick ha bollen - vilket var helt okej då de inte skapade så värst mycket mer än ett par nicklägen från inlägg och skott från långa distanser. 

Kronäng låg och väntade på omställningslägena - och de kom. 

Jamme fick ett par möjligheter som han brukar göra mål på i vanliga fall och som då mycket väl hade kunnat leda fram till en mycket meriterande seger. 

Killarna genomförde matchen på ett ruskigt imponerande sätt. 

Trots att de försvarade lågt blev de aldrig passiva, var noggranna i varje överflyttning och skyddade rätt ytor på planen. 

Därför kändes det såklart extra surt att motståndarna fick utdelning i en situation när Elian skadade sig så pass illa att han inte kunde vara med mer under turneringen.

För visst borde Elian ha fått frispark i situationen som föranledde målet?

Nu blev det inte så. 

Men insatsen mot kvalificerat motstånd var inte mindre övertygande för det.

Bravo Kronäng!

Kronängs IF P14 - Smedby AIS Gul (1-1)

Efter en kontrollerad och strukturerad insats mot Ängelholm avslutades dagen med en ren “vilda-västern-fight”  mot Smedby. 

Här var det hjärta och smärta snarare än organisation och struktur som gällde - vilket var underhållande och, långa stunder, kanske lite väl spännande att titta på. 

Smedby hade flest lägen i början - men Kronäng jobbade sig in i det alltmer och skaffade sig en ledning som höll nästan hela vägen till slutsignalen. 

Minuterna före den ljöd kvitterade Smedby - fullt rättvist får man väl säga sett till helheten - i denna nervkittlande fotbollsmatch. 

                                                     ***

“Grej of the day”

Utan tvekan Jamme och Eriks ansiktsuttryck när de under kvällens genomgång gick från att tro (eller åtminstone hade börjat hoppas på) att de skulle få sovmorgon, som de andra 09:orna, till att behöva inse att de också skulle kliva upp 06.00 morgonen därpå för P14-matchen. 

Tänk er två sprudlande och hoppfulla åttaåringar som skuttar fram till Lisebergs entré och väl framme tvingas konstatera att det är stängt - så förstår ni. 

//Henrik Johansson